20 september 2011

Vävmässa – inspiration

Posted in Uncategorized den 11:56 av Ann-Christin Lindström Larsson

Jag har, liksom många hundra andra väverskor och vävare varit på vävmässa i Borås. Det var väldigt roligt och, inte minst, inspirerande. Jag var där redan första dagen och en halvtimme innan öppningsdags. Det var  regnigt och eländigt på morgonen och att köa utan paraply kändes inget vidare. Jag hade köpt biljett i förväg, så jag har inte så dåligt samvete för vad jag hittade på. Jag upptäckte nämligen att utställarna hade en egen ingång på gaveln till huset. Där var det öppet och inbjudande, så jag lekte utställare och smet in i sällskap med representanter för garnfirmor och vävstolstillverkare. Snart nog hittade jag Åsa Martinsson och Martin Eriksson och fick ett trevligt samtal med dem, innan de blev upptagna av att demonstrera Weavepoint för dem som köat efter reglerna och vällde in på mässan i rättan tid.

Det var häftigt att gå omkring bland montrarna och överväldigas av allt som erbjuds. Inte bara garner och vävstolar utan även alla uppvävda prover på handdukar, löpare, dukar, halsdukar osv. Det är förunderligt hur mycket fint man kan åstadkomma i t o m den allra enklaste vävstol.

Till mässan hörde också utställningar och föreläsningar. Föreläsningarna missade jag, jag anmälde mig för sent, men utställningarna på Textilmuseet gav mycket. Jag gick runt och tittade på vad hemslöjdskonsulenterna och olika vävstugor presenterade och kände hur skaparglädjen  steg inom mig. Och det roliga med utställningar av  det slaget är, att man inte i första hand vill kopiera det som ställs ut, man blir inspirerad att göra något liknande men på ens eget sätt. De utställda alstren blir en knuff i en ny riktning.

Nu ska ni få ett exempel på vad jag menar med detta. Jag såg en kudde, som sas vara inspirerad av Karin Larsson.  I min vävstol hemma i Vattholma hade jag ca en meter varp kvar av min kuddvarsuppsättning, en meter att ”göra åt” innan det är dags att klippa ner.

För två år sedan vävde jag tyg till min folkdräkt från Västbo härad. Livstycket har en randning som är speciell för just den ort jag härstammar från, Reftele. Nu fick härvorna med entrådigt ullgarn komma fram igen och jag väver en ”Reftelekudde”, inspirerad ”Karin Larsson-kudden” men i färger från min småländska dräkt.

Jag har fler bilder från utställningen och mässan, som jag hoppas så småningom kommer att inspirera till nya vävar i min vävstol.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: