14 januari 2010

Bomsnören

Posted in Uncategorized tagged den 19:59 av Ann-Christin Lindström Larsson

Jag har två vävstolar men använder bara den ena. Jag startade med en Glimåkra Ideal, bredd 100 cm.  Jag köpte den på Blocket och fick den med mattvarp i. Jag var jättenöjd med den, men kände mig begränsad när det gäller vävbredd. Sedan köpte jag en vävstol till på Blocket, en Bergå Karelia, 140 cm bred och det är den jag använder nu. Den är också väldigt stabil och bra. Ibland saknar jag min lilla Ideal, den tar ju inte så stor plats, men den ligger på loftet i garaget. Bara tanken på att baxa ner den och sedan baxa upp den större vävstolen är för mycket. Jag väver därför både brett och smalt i min Bergå.

Båda vävstolarna var utrustade med allt man behöver för att knyta upp en väv, men det var en skillnad. I Glimåkravävstolen var det ett långt, trätt bomsnöre på garn och tygbom.  Det är inga problem när det gäller tygbommen och att trä snöret över bomkäppen, men när det gäller det snöre som ska träs över den bomkäpp som hör till varpbommen är det värre. Öglorna, eller vad man ska kalla dem, måste ju fördelas jämnt över bredden och det är ett ibland besvärligt trädande i varpen med risk att tappa en bunt lang, om man inte är försiktig. Och ofta blir det ändå ojämnt fördelat.

På Bergå är det ett bomsnöre för varje hål i bommen, se fotot. Varje snöre är fäst med en sprint vid bomkäppen. Det enda man måste vara noga med är, att snörerna är exakt lika långa, så att de drar jämnt. Kommer ett snöre snett, lossar man sprinten och flyttar snöret till rätt plats.

Nu är min lintowväv klar för vävning, jag har fått ett fint skäl och ska börja väva i morgon. Varpen är randig i två blå nyanser och det ska bli spännande att se hur det blir med ett ljusare inslag.

Annonser