10 januari 2011

Nytt vävår

Posted in Uncategorized tagged den 19:19 av Ann-Christin Lindström Larsson

Så blev det då vardag igen. Mitt senaste blogginlägg skrev jag 4 dec och sedan dess har jag ägnat mig åt städning, bakning, julklappsbestyr och mycket annat. Huset har fyllts av barn och barnbarn  i en ständig ström och det har varit väldigt roligt. Såväl min stora vävstol som den lilla nykomlingen har delat rum med gästerna, så att väva har det inte varit tal om. Men nu är allt tillbaka till det normala.

Idag satte jag mig vid min daldräll, det som ska bli ett ”åklä” – ett fälltäcke. Och inte kom jag ihåg hur jag skulle göra, det var tomt i huvudet. Jag tittade på mina tre skyttlar, på det redan vävda och även på de fem tramporna utan att ens få den minsta idé om hur jag skulle sätta igång. Det kändes oerhört genant.

Nåja – en titt i vävnotan och sen var jag på gång igen. Men – nu blev jag så ivrig, att jag dundrade iväg utan hänsyn till de tunna varptrådarna. Inom loppet av två minuter hade jag fått två varptrådar att brista, mitt i väven. Förmodligen för att jag skjutade iväg skytteln snett uppåt i stället för vågrätt längs varpen.

Nu tar jag det lugnt och inser att det inte ska ta så många timmar innan jag vävt den bit av väven, som jag själv ska använda. Resten har svärdotter A-K tingat men i en annan färgställning. Det ska bli roligt att jämföra de båda vävarna så småningom. Eller säger man vävnader?

Jag börjar få lite beställningar, mest av familjen, och det känns bra. Jag vill inte bara väva för att lägga i de egna skåpen, det skulle kännas ganska hämmande. Skåpen blir ju fulla. Därför blir jag väldigt uppmuntrad när jag får en försynt beställning. ”Om du har tid och lust…” Bl a ska jag väva några dynor till en bänk i  A&M:s londonhem, men vet ännu inte hur de ska se ut. För att ge dem lite idéer om hur det skulle kunna se ut fick de några miniatyrkuddar i julklapp.

Så här ser miniatyrerna ut. Visst är de ganska gulliga.

Annonser

04 december 2010

Dräll, munkabälte, plattväv …

Posted in Uncategorized tagged , , , den 16:30 av Ann-Christin Lindström Larsson

I min vävstol sitter nu något som på vävnotan står ”daldräll”. Men Solbritt Karlsson, som läst min blogg tycker att det är väldigt likt plattväv. Jag inser att många av er andra har bättre koll på olika vävtekniker än jag har, och jag önskar att jag hade det också. Koll alltså.

Jag skulle vilja veta vad det är för skillnad på plattväv, halvdräll och munkabälte. Och varför kallas det jag väver för daldräll? På två av bilderna nedan är det alltså daldräll enligt vävnotan. På den tredje bilden är det en handduk med ett parti i halvdräll. (Jag vävde sex sådana handdukar för fyra år sedan och varje handduk hade egen färgsättning i bården. Det var ett bra sätt att bli av med restgarner.) På bild nr fyra ser man en liten bonad, som jag hittade när vi röjde efter min mamma. Om hon har vävt den själv eller om hon fått den av någon av mina vävande mostrar vet jag inte. Och jag tror att det är munkabälte. Eller? Jag tycker att alla tre vävar är ganska lika, men de kallas alltså olika. Vad jag förstår kan man således uppnå likartat resultat med flera olika vävtekniker. Men kanske rör det sig om varianter av en och samma teknik.

Det finns mycket att lära sig när man väl närmat sig en vävstol. Visst är det roligt?

Daldräll

Närbild av daldräll (enligt vävnotan)

Halvdräll

Kanske munkabälte