01 februari 2014

Vad är enkelt?

Posted in Uncategorized tagged , den 15:23 av Ann-Christin Lindström Larsson

Min pläd med garn bl a från Skottland är klar. Den var lätt att väva men förarbetet, tankearbetet, var desto mödosammare. Jag hade en kon restgarn, öglemohair,  köpt på ett väveri i Skottland, kompletterat  med två härvor likartat garn från Svalan på Åland.  Jag förösökte efter bästa förmåga räkna ut hur långt detta skulle räcka, en eller två plädar, rutigt eller randigt osv. Jag räknade och räknade och bestämde mig till sist. Jag är inte bra på matte och jag har inte så säker känsla för rutor och ränder heller, men jag tror att man kan bli bättre på allt om man inte ger sig.

Nåja, pläden blev fin tycker jag och nu återstår efterbehandlingen som jag ska göra härhemma. Riktigt hur det ska gå till har jag inte bestämt mig för än.

Men efter detta tänkte jag ta till något enkelt att vila med. Ingen tankemöda den här gången. På slöjdmässan i Älvsjö såg jag några käcka grytlappar i dubbelbindning, vita på en sidan och röda på den andra. Vävnotan fick man köpa för en billig penning, mattvarp till vapen hade jag hemma och ministränggarn till inslaget skickade jag efter. Och en dag när jag ville ha omväxling från plädandet varpade jag.

Jag hade knappt klippt ner pläden förrän jag fick maken till att hjälpa mig svepa  (dra på) varpen och att solva och skeda 94 trådar är ju ingen omständlig procedur. Även uppknytningen gick bra och nu var det dags att väva.

Jag hade tänkt mig något enkelt, något som bara skulle löpa på medan jag funderade på nästa större projekt. Men det har hittills inte riktigt blivit så. Jag vill ju att det ska bli snyggt också. På min första tio vävda cm har jag tagit tagit upp fyra eller fem gånger just därför att jag vill att det ska bli snyggt. Det visade sig snart att dubbelväven har en tendens, en stark sådan, att dra in stadkanten så att grytlappen blir smalare och smalare. Det fick bli vävspännare, bättre bågning samt ständigt ett vakande öga på de yttersta varptrådarna. Grytlappen är röd på ena sidan och vit på den andra. I vänsterkant på den röda sidan bildar det vita inslaget  en liten vit prick vid vändningen, det ser rart ut. Men högerkanten blir inte alls fin, inga prickar där inte. Högerkanten ser lite klumpig ut, vart fjärde inslag går över stadtrådarna (dubbelsolvade i de två första solven) plus nästa varptråd. Se bilden ned.

Jag har testat lite olika metoder för att rätta till högerkanten. Om jag frångår solvningen och trär inslaget under den första sänkta dubbla stadtråden i stället för att gå över den, som det är tänkt, så får jag små vita prickar även i högerkant.  Visserligen en (dubbelsolvad) varptråd in men ändå prickar.  Jag funderar så på hur man skulle kunna solva kanterna så att de blir lika, men jag kommer inte fram till hur man ska göra. Vänsterkantens stadtrådar är solvade på skaft 3 och 4, det är där det blir de rara prickarna, medan högerkantens stadtrådar är solvade på skaft 1 och 2.

Återkommer.

Skottlandspläd-1

Min skotska pläd i vävstolen

Skottlandspläd-2

Resultatet (oberedd pläd, dock)

Grytlapp-i-dubelvävTrilskande grytlapp i dubbelväv

Annonser