30 september 2010

Krympning

Posted in Uncategorized tagged , den 14:38 av Ann-Christin Lindström Larsson

Min lilla provbit vävd i kräpp är nu tvättad och manglad. Det kändes lite snopet, när det visade sig att den krympte 10 % på längd och bredd. Det kändes fel på något sätt. Är detta normalt, frågade jag mina mentorer (jag har själv helt självsvåldigt utnämnt Lisbeth G och Åsa M till det utan att fråga). Och visst, det är helt normalt för vävar med lite längre flotteringar, svarar Lisbeth. Våffelväv, stramalj, myggtjäll och droppdräll t ex.  Men säger Åsa, det är ju ändå resultatet som räknas, är jag nöjd med hur det ser ut efter tvätt? Det är ju först då väven är fullbordad.

Det gav mig en del att tänka på, och för att testa resonemanget plockade jag fram den handduk, som jag haft som inspiration. Den köpte jag i våras hos Hälsinge Linneväveri. Jag mätte den och tvättade  den i 60 grader. Jag hade en liten misstanke, att det skulle vara annorlunda med en maskinvävd produkt. Men se –  den krympte 9 % på bredden och 8 % på längden. Nästan som min väv.

Jag prövar nu vidare och nästa försök blir med bomull i inslaget, precis som man hade under medeltiden enligt Åsa. Då var bomullen dyrt och man använde den lite sparsamt. Och sen har jag nog en liten bit varp kvar, då kanske det blir lintow i inslaget, vi får se. Men först måste mitt långfinger läka. Väldigt dumt av mig att slarva med kökskniven.

Vad har jag då lärt mig så här långt? Jo, att det är bra att räkna in ordentligt med krympmån när man väver tekniker med långa flotterongar. Och – inte minst – att räkna ut procentsatser. Tack för det Gabriel 🙂

Annonser