23 mars 2010

Varpa för bandvävstol

Posted in Uncategorized tagged , , , den 10:59 av Ann-Christin Lindström Larsson

Min gulrandiga handduksväv fungerar bra, jag har kommit en bit på väg. Det kommer ta ett tag att blir klar med hela väven. Det  är ju snart påsk med allt vad det innebär av gudstjänster, besök av barn med familjer mm. Men vävstolen springer inte iväg, den står snällt och väntar.

Men även om jag inte sitter och väver, så pågår en ständig bearbetning någonstans i det mer eller mindre undermedvetna. T ex – när handdukarna är klara kommer jag vilja ha hängeband i samma garn. Det är ju inte så komplicerat att sätta upp en väv i bandvävstolen, men att varpa ett band tycker jag är motigt. Inte om bandet bara ska vara någon halvmeter eller så, då bryr jag mig inte om att varpa. Då knyter jag fast trådarna i den lilla ”bomkäppen” och drar tråd efter tråd genom solven. Sen ber jag maken hålla i de solvade trådarna medan jag rullar på dem på ”tygbommen” (bandbom skulle det kanske heta).

Men för en längre varp blir det alldeles för trassligt att göra på det viset, jag måste varpa. Och då har jag gjort som det står i min instruktionsbok, vält två stolar upp och ned och ställt på lagom avstånd från varandra. Sedan har jag dragit varpen i ett kryss mellan stolsbenen, så att det uppstår ett skäl. Men alltför ofta har en stol vält. Katastrof, det är bara att börja om från början! Eller – en stol har flyttat på sig en aning, utan att jag märkt det, vilket medför att varptrådarna blir olika långa och skälkrysset flyttat på sig och blir omöjligt att hitta osv osv.

Det bästa är alltså den hederliga varpan. Jag har inte så mycket plats hemma, så varpan står nedmonterad när den inte används. Att plocka fram den och montera ihop för en varp till en bandvävstol känns lite motigt, men det får nog bli så. Jag kan kanske lägga in det som en undervisning i vävning för barnbarnen när de kommer.

Samtidigt med bandprojektet är det tankar om smålandsväven som ligger och mognar. Opphämtasolv kostar en rejäl slant upptäckte jag. Jag hoppas att någon av återförsäljarna har med sig sådana till vävdagarna i Forsa i maj. Där kan jag kanske få lite information om vad som skiljer opphämtasolv från mönstersolv. Och vad solv med slutet öga är? Många mysterium finns att utforska och det är det som är så otroligt roligt med att väva. Man har alltid något outforskat som väntar.

Här kommer en dagsaktuell bild från vävstolen.

Annonser