04 augusti 2010
Det synliga resultatet
Med hjälp av goda råd från min läsekrets på bloggen har jag nu kunnat fullborda min senaste kudde. Jag vävde tyget för ett år sedan under en vävkurs på Sätergläntan i Dalarna. Jag och min kursparhäst, Lisbet, solvade en väldigt massa varptrådar – 1500 trådar av lingarn 16/1. Inslag samma. Det som jag minns bäst är, att det dammade något otroligt, när vi vävde. Vi som vävde blev luddiga, under väven växte dammtussarna till oanade höjder. Det är svårt att tro, när man hanterar det lite styva lingarnet att linfibrer reagerar så, men så är det. Resultatet blev väldigt vackert, ett glänsande bolstervartyg.
Nu har jag alltså, äntligen, tagit itu med halvmetern tyg och gjort en kudde med baksida av ett bomullstyg från Jobs. Innerkudden, som jag efterlyste häromdagen, är nu inköpt på Jysk (tack för tipset) och kudden är klar. Det känns väldigt roligt.
Det som blir till i vävstolen ska användas till något – inte läggas på hög. Jag träffade en gång en kvinna, som vävt väldigt mycket i sina dar. Hon var skicklig och hon hade tyckt att det var roligt att väva. Men nu hade hon helt slutat väva för, som hon sa, skåpen är ju fulla. Det var en sorglig kommentar som avslöjade ensamhet. Jag önskar, att jag hade kunnat leda henne in i ett sammanhang, där hennes produktivitet hade kommit till nytta och glädje.
Här kommer en bild på min kudde.
28 juli 2010
Nya tag
Det var ett tag sedan jag vävde nu och det beror till viss del på vädret. Min lintowvarp har inte tyckt om det varma torra vädret, trådarna brister som för hårt spända fiolsträngar. Dessutom upptäckte jag att jag haft bommen snett, i andra hacket till vänster och i tredje hacket till höger. Kul! Det är inte lätta att släta ut en sådan fadäs, vill jag lova. Men nu ligger det våta handdukar över varpen, i morgon kan det bli väva av.
Jag tappade alltså lusten och ägnade mig åt trädgård, maken och en resa i Dalom i stället. Jag missade en hemslöjdsutställning i Stjärnsund. Det hade varit roligt att se den samling vävprover, som ställdes ut på Polhemsmuseet, men tyvärr, det var stängt.
Jag har också ägnat mig åt att ta hand om ett par vävalster från förra sommarens kurs på Sätergläntan. Vi fick väva 50 cm av några av de tekniker vi testade, de övriga bara ca 20 cm. En halvmeter bolstervar, i treskafts kypert med varpeffekt, passar bra som kudde. Jag har i gömmorna hittat en bit tyg från Jobs, som kan bli bra som baksida. Jag har tvättat både bolstertyget och baksidestyget. Ska det krympa, så ska det krympa innan jag syr ihop bitarna. Men nu har det dykt upp ett nytt problem – innerkudde. Var får man tag på det? I Uppsala, landets fjärde stad, är utbudet minst sagt uselt. Jag behöver en kudde som är 45x 55 eller 40×50. Var hittar man det?
Bolstertyget och Jobstyget
26 januari 2010
Vävdamm
Det är otroligt vad det dammar av min väv, tussarna växer under vävstolen och min lilla handdammsugare blev igenproppad på en liten stund. Lingarnet är besynnerligt, det känns så styvt och hårt, att rycka av ett lintowgarn med ren handkraft går nästan inte. Tråden skär in i fingrarna när man försöker. Men samtidigt nöts kanttrådarna i varpen av väldigt lätt, jag har redan fått skarva den yttersta varptråden i högersidan två gånger. Och, som sagt, under vävstolen samlar sig stora blå tussar av damm. Som om trådarna hela tiden lämnade ifrån sig ett överskott. Jag hade förstått det bättre, om tråden varit porös och löst spunnen, men det är ju det rakt motsatta.
Min vävande kamrat Åsa skriver i en beskrivning av en handduk hon vävt i lintow, att hon efter första tvätten fick rensa avloppsfiltret i tvättmaskinen. Det satte igen totalt.
Här kommer en dokumenterande bild av garn och damm.
Ankis vävblogg 